Olika typer av argument och hur man argumenterar

Känsloargument och faktaargument är två olika typer av argument som man kan använda sig av. Generellt sätt är det bra att använda en kombination av dessa, samt att man använder sig av motargument för att stödja upp sin tes.

Vilka olika typer av argument finns?

När man argumenterar är det bra att använda sig av olika typer av argument för att kunna övertala den andra personen. För att kunna föra en stark argumentation brukar man använda sig av känsloargument såväl som faktaargument.

Samtidigt är det också viktigt att bemöta argument som din motståndare kan tänkas ha, och dessa brukar vanligtvis kallas för motargument.

Vad är ett känsloargument?

Syftet med ett känsloargument är att väcka känslor och tankar, och känsloargument talar till åhörarnas personliga och privata upplevelser. Känsloargument får din åsikt att låta mer passionerad, och att du verkligen bryr dig om din tes.

En del människor kommer att påverkas starkare av känsloargument eftersom deras synsätt är mer belagda på känslor. Två vanliga känsloargument som ofta brukar tas upp i debatter och som skolboksexempel är "Tänk på barnen!" eller "Tänk på de äldre!".

Många populistiska partier brukar även använda sig mycket av känsloargument när de argumenterar.

Vad är ett faktaargument?

Faktaargument, eller sakargument som de ibland också kallas för, bygger på fakta och objektiva och tydliga argument. När man framför är ett faktaargument är det speciellt viktigt att man också framför vilken källa som man har fått faktan ifrån.

I ett fakta argument framför du vanligtvis vilken källa du fått faktan ifrån genom att skriva något i stil med “Undersökningar från Livsmedelsverket har visat att hela 25 %...”

När man argumenterar brukar man vanligtvis använda sig av en kombination av faktaargument och känsloargument för att kunna övertyga läsaren eller motståndaren.

Att bemöta motargument är viktigt

När man argumenterar, och exempelvis skriver en argumenterande text såsom en debattartikel, är det viktigt man bemöter tänkbara motargument.

Ett motargument är ett argument som går emot din tes, och genom att bemöta ett motargument kan du förstärka din argumentation om du gör det bra.

När man bemöter ett motargument ska man försöka bemöta argument på olika sätt beroende på vilken typ av motargument det är. Om ditt motargument exempelvis är ett känsloargument, ska du bemöta argumentet med ett känsloargument.

Hur kan man bli bättre på att argumentera?

Om du skriver en debattartikel eller en annan argumenterande text kommer det skilja sig mycket från om du skulle delta i en debatt där du ska argumentera för din sak.

När du skriver en argumenterande text har du all tid i världen att skriva ett bra argument, medan under en debatt behöver du bemöta motargument på plats.

Hur skriver man en bra argumenterande text?

När du skriver en argumenterande text kommer du att ha full kontroll över hur du argumenterar, och du kommer ha mycket tid att tänka över dina argument.

För att skriva en bra argumenterande text ska du försöka använda dig av både känslo- och faktaargument för att övertala läsaren. Det kommer att göra din argumentation starkare.

Något som också är väldigt viktigt är hur du framför dina argument. Nedan saker som du bör tänka på när du framför dina argument är:

1. Definition - Framför din tes tydligt. Den ska inte kunna misstolkas.
2. Värde - Varför är saken som du argumenterar för viktig?
3. Orsak och varken - Vilka effekter har den nuvarande situation för läsaren?
4. Handling - Vad ska läsaren ta med sig, och vad ska hen göra efter att ha läst din text?

Som du kanske märker är det viktigaste när du skriver en argumenterande text att du framför varför din tes är meningsfull och hur den kan relatera till läsaren.

Hur blir man bättre på att debattera?

En debatt eller en argumentation skiljer sig mycket från att skriva en argumenterande text, och då kan man behöva komma på argument och motargument på plats. Samtidigt kan du även förbereda dig mycket genom att exempelvis fundera över tänkbara motargument innan och bemöta dem.

Under en debatt är det viktigt att man aldrig går på personangrepp, eftersom det kan göra personen ännu mer övertygad om att den har rätt. Det finns även en biologisk förklaring till det och fenomenet kallas backfire-effekten.

Något som de personer som är bäst på att argumentera gör är att de får motståndaren att tvivla på sina egna argument. Det gör man vanligtvis med den metod som kallas för “Steel Man”-ing och bygger på att man hjälper motståndarens argument att bli så starkt som möjligt innan man attackerar det.

Detta kan tyckas som att man endast hjälper motståndaren och skjuter sig själv i foten när man bygger upp motståndarens argument, men det är inte hela sanningen.

Genom att bygga upp motståndarens argument och sedan påvisa att dina argument matchar motståndaren komma du att undvika backfire-effekten, och du får en ökad möjlighet att faktiskt övertala motståndaren. Om inte annat kommer kommer du få respekt på att du förstått båda sidorna av argumentet.