Hur lyckas man på högskoleprovet? (Guide)

Högskoleprovet arrangeras en gång på våren och en gång på hösten och är ett prov för att mäta förmågan att klara högskole- och universitetsstudier. Resultatet från provet kan man sedan använda för att söka till högskole- såväl som universitetsstudier.

Många ser högskoleprovet som en möjlighet för att komma in på sin utbildning, men vanligtvis så krävs det ett väldigt bra resultatet för att lyckas på högskoleprovet. Men hur skriver man egentligen ett bra högskoleprov?

Hur lyckas man med högskoleprovet?

Många skriver sällan ett bra resultatet på första försöket som man gör högskoleprovet, och ofta krävs mycket övning och träning innan man får till ett bra resultatet på provet.

Första steget i att få ett bättre resultatet på högskoleprovet är att identifiera vilka delar du behöver träna upp. Högskoleprovet är uppdelat i en kvantitativ del och en språkdel som i sin tur innehåller flera delmoment.

Det är vanligt när man skriver högskoleprovet att man har enklare för en av delarna, och att det skiljer sig mellan olika delmoment. Och genom att identifiera på vilka som är ens svaga delar kan man sedan träna upp dem.

Många som lyckas med högskoleprovet ägnar också otroligt mycket tid på att öva inför provet, och det är inte ovanligt att folk lägger ner 2-3 timmar per dag en månad innan provet. Detta är också förståeligt eftersom högskoleprovet är möjligheten för många att komma in på deras drömutbildning.

För att du ska lyckas med högskoleprovet är det även viktigt att ha ett mål som du kan sikta på. Detta kan innebära att du ska få ett specifikt resultat på provet, och målet ska du sedan använda för att ta fram en plan hur du ska komma dit, genom exempelvis identifiera hur mycket du behöver förbättras på varje del.

Idag finns det också flera tjänster såsom HpGuiden som man kan använda sig av för att träna inför högskoleprovet. De har över 100 videogenomgångar och mängder med uppgifter som du kan använda för att öva inför provet.

Det finns även vissa saker som man bör träna på, eller kan göra för att skriva bättre på respektive del, och det tänkte jag gå igenom mer nedan.

Hur skriver man bättre på den kvantitativa delen?

Matematik är något som många tycker är svårt och därför är det många som upplever svårigheter på den kvantitativa delen. Den kvantitativa delen är uppbyggd i följande delar (40 + 40 uppgifter):

1. XYZ – 24 uppgifter – prövar förmågan att lösa matematiska problem inom områden såsom aritmetik, algebra, geometri och statistik.
2. KVA – 20 uppgifter – prövar förmågan att göra kvantitativa jämförelser inom områden såsom aritmetik, algebra, geometri och statistik.
3. NOG – 12 uppgifter – prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem.
4. DTK – 24 uppgifter – prövar förmågan att förstå och tolka diagram, kartor och tabeller.

Vanligtvis brukar det vara någon av dessa delar som man är lite sämre på och där kan man ofta få lätta poäng genom att träna upp just den delen.

För att bli bättre på den kvantitativa delen behöver man också ha koll på flera matematiska formler och det hjälper även att vara snabb på huvudräkning. Snabb huvudräkning kommer dessutom hjälpa dig med tidspressen och det är ofta bra att ta tid själv när du pluggar inför provet.

Högskoleprovet baseras dessutom endast på Matte 1b, och ett tips kan därför vara att låna den matteboken och plugga igen en massa olika uppgifter.

Hur kan man skriva bättre resultat på XYZ-delen?

XYZ-delen utgörs av 24 poäng och prövar förmågan att lösa matematiska problem inom områden såsom aritmetik, algebra, geometri och statistik.

För att bli bättre på XYZ-delen är det framförallt viktigt att du tränar på att lösa olika typer av uppgifter, såsom från gamla prov.

XYZ-delen är kanske också den delen som liknar det som man gör under gymnasiet mest. Här kan det därför hjälpa att ta fram den gamla skolboken.

Hur kan man skriva bättre resultat på KVA-delen?

KVA-delen utgörs av totalt 20 poäng och prövar dina kunskskaper att göra kvantitativa jämförelser inom områden såsom aritmetik, algebra, geometri och statistik.

På KVA-delen är det framförallt viktigt att du kan alla räkneregler och att du snabbt kan göra kontrollberäkningarna i huvudet.

Det är också viktigt att du snabbt kan filtrera bort svarsalternativ som du vet inte är sant. Ofta har man stor användning av uteslutningsmetoden på KVA-delen.

Hur kan man skriva bättre resultat på NOG-delen?

NOG-delen utgörs av totalt 12 poäng och prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem.

På NOG-delen hjälper det mycket att försöka skriva om uppgifterna till ekvationer. När problemet har skrivits om till en ekvation blir det mycket lättare att lösa problemet.

Ett annat tips kan vara att försöka förenkla problemet så mycket som möjligt. Detta kan vara detta kan göras genom att till exempel ta bort onödig information från problemet.

Hur kan man skriva bättre resultat på DTK-delen?

DTK-delen utgörs av totalt 24 poäng och prövar förmågan att förstå och tolka diagram, kartor och tabeller.

Eftersom DTK är en av de delarna som utgörs av flest poäng är det viktigt att lägga mycket tid på att träna på denna delen. Det är viktgit att du förstår de olika typerna av diagram, kartor och tabeller.

För att bli bättre på DTK behöver du öva på gamla prov för att lära känna de olika diagramen och tabellerna. Många anser också att de hjälper med överstrykningspenna på denna delen för att underlätta att exempelvis hitta i diagramen.

Många tappar även poäng på DTK-delen eftersom de blir stressade i slutet, men försök att arbeta metodiskt och läsa igenom frågan noggrannt och uteslut saker.

Hur skriver man bättre på språkdelen?

Språkdelen upplever andra som väldigt svår, och det är vanligt att man exempelvis tappar många poäng på ORD-delen. Språkdelen är uppbyggd i följande delar (40 + 40 uppgifter):

1. ORD – 20 uppgifter – prövar förmågan att förstå ord och begrepp i det svenska språket.
2. LÄS – 20 uppgifter – prövar förmågan att förstå texter på svenska.
3. MEK – 20 uppgifter – prövar förmågan att sätta in ord och uttryck i olika sammanhang.
4. ELF – 20 uppgifter – prövar förmågan att förstå engelska texter.

Precis som för den kvantitativa delen är det bra att först identifiera vilka som är dina svagaste sidor och börja med att träna upp dem. För det är ofta där man hittar de enklaste poängen.

För orddelen är det bästa tipset att bara träna på en massa ord genom att använda sig av ordlistor och repetera. Det finns en ordlista med 8500 ord på Memrise som heter HP Ultimat som jag kan rekommendera.

För att bli bättre på språkdelen är det också viktigt att läsa mycket, och dessutom att läsa många olika typer av texter. Jag själv rekommenderar att försöka läsa minst en text om dagen på exempelvis DN, samt träna på att läsa texterna från de gamla högskoleproven.

För att bli bättre på LÄS kan det också vara en bra idé att träna upp sin läshastighet om man upplever att man läser långsamt. För man vill inte komma till en situation där man inte hinner svara på alla frågorna under provet.

Hur undviker man vanliga misstag under provet?

Att lyckas med högskoleprovet innebär också att man måste undvika de vanliga misstagen som många speciellt gör första gången som de gör provet.

Ett misstag som många gör när de studerar inför provet är att de inte anpassar sin studiemiljö till hur det kommer se ut på provet.

När man pluggar inför högskoleprovet bör man därför försöka plugga utan formelsamlingen, samt så är det bra att plugga under tidspress som man kommer utsättas för senare under provet.

Det finns även flera vanliga misstag under provet. Några av de vanligaste misstagen under provet är:

1. Inte läsa frågan tillräckligt noga
2. Fastnar på en klurig uppgift
3. Glömmer att kontrollera slarvfel
4. Använder tid som man får över dåligt

Om du är medveten om dessa misstagen kommer du kunna prestera bättre under HP. Om du exempelvis fastnar på en klurig uppgift är det bättre att gå över till nästa uppgift och komma tillbaka till den senare om man får tid över.

Om man får tid över är det också viktigt att försöka använda den väl genom att exempelvis kontrollera så att du inte gjort några slarvfel. Kontrollera också så att du har förstått uppgiften rätt.

När ska man börja plugga inför högskoleprovet?

Svaret på den frågan beror på ett antal faktorer, bland annat hur mycket du behöver förbättra dig, hur lätt du är att lära dig och andra faktorer.

För de flesta kommer det vara bäst att börja studera så tidigt som möjligt för att kunna få ett bra resultat. Desto längre tid du ger dig själv, desto mer kommer du kunna förbättra ditt resultat.

Samtidigt kan man förbättra sitt resultat på högskoleprovet markant genom bara några dagars eller veckors studier. När du övar kommer du lära dig mer om hur högskoleprovet fungerar och du kommer framförallt kunna förbättra dina svaga sidor först.

Vad är ett bra resultat på högskoleprovet?

Vad som klassas som ett bra resultat på högskoleprovet beror på vilken utbildning som du planerar att söka senare. Om du har 1.2 på högskoleprovet och vill söka till en utbildning där det krävs 1.0 har du skrivit ett bra resultat.

Man kan därmed sammanfatta det som att vad som är ett bra resultat är något som är väldigt individuellt. Det beror på vilken nivå du befinner dig på, vilken utbildning du vill läsa senare och vilka antagningspoäng den utbildning ställer.

Även om ditt resultat inte är så högt som du skulle vilja ha det första gången du gör provet finns alltid möjlighet att göra om provet nästa gång. Och ju fler gånger du har skrivit provet, desto bättre resultat brukar man skriva.

Bra resurser för att träna inför högskoleprovet

Nedan listar jag några bra länkar till olika resurser som du kan använda för att träna inför högskoleprovet.

För verbala delen:

• Anki - för att träna på ord
• Memrise (HP Ultimat)
• Engelska resurser - The Times, The New York Times
• Svenska läsresurser - DN.se, Läkartidningen och Under sträcket.

För kvantitativa delen:

• Matteboken.se - en bra resurs för att träna in Matte 1B
• Mathtrainer.org - snabba upp din huvudräkning

Detta var en en kortfattad guide om hur man lyckas med högskoleprovet. Jag hoppas att du fann den användbar och att den har gett dig några bra idéer om hur du kan förbereda dig för nästa högskoleprov.

Läs mer: Bästa apparna inför högskoleprovet